Svenska språkhistoria

Home » Svenska språkhistoria

1. Språkliga släktskap
Svenskan är, precis som stora delar av de andra Europeiska språken, en förgrening av Indoeuropeiskan. Många forskare tror att dessa Indoeuropéer, som utvecklade språket, hade sitt urhem i de sydliga delarna av dagens Ryssland och därifrån ska de ha utvandrat till Indien, Iran, och Europa.
Jag tror att detta folk hade utvecklats i en snabbare takt än resten av världen. När de sedan utvandrade var det andra ”folkslag” som influerades av den högre stående kulturen. Om folkslagen inte blev övertygade att influeras under fredliga förhandlingar kan man tänka sig att de blev det under vapenhot.
Detta tankesätt förklarar även förekomsten av såkallade språköar, som inte har något språkligt släktskap med omkringliggande länders. Dessa länder/områden tyckte säkert att de inte behövde influeras av indoeuropéerna eftersom de hade en bättre kultur själva eller så var dessa områden, som folken levde på, helt enkelt väldigt svåråtkomliga.
All språkväxling skedde självklart inte under den tid då indoeuropéerna vandrade omkring och bosatte sig på olika ställen. Utan jag tror även att mycket av denna språkväxling beror på korståg och erövringar. T.ex. vikingarnas korståg förde säkerligen med sig språkkunskaper från andra länder och vikingarna själva influerade även sina offer och handlare.
På senare år har kristendomens och andra religioners införanden samt de olika stormaktstiderna bidragit till den ökade språkväxlingen.

2. Språkpåverkan
Under 1000-talet kristnades Sverige och med kristendomen kom ord från latin och grekiskan, tex. altare och kyrka.
Nästa språk att influera det svenska språket var tyskan. Detta inträffade som ett resultat av handelsförbindelsen med Tyskland under Hansa tiden.
På 1700-talet kom franskan till Sverige. Hos de rika och lärda lärde man sig franska från barnsben och franskan blev ett språk för den svenska eliten.
Det senaste språket att influera vårt är engelskan. De världsledande länderna i västvärlden är engelsktalande och genom medierna pumpas vi med information om dem och med deras språk. Vi lär oss engelska i skolan och lyssnar, talar och skriver på engelska många timmar om dagen.

Det svenska språket är fullt av låneord och arvord. Skillnaden mellan dessa kan ibland vara mycket svår att urskilja. Jag skulle vilja säga att arvord är sådana ord som funnits i språket sedan urminnes tider och jag tycker man kan dra en gräns för arvord runt 800-talet då vår första språkhistoriska period tog sin början. Låneorden är då de ord vi tagit in från andra språk efter ca år 800.

3. Svenska språkets historia
Den första perioden av vår språkhistoria varade mellan 800-1225, denna period kallas runsvenska. Under denna tid skrev man med runor. Runor är mycket kantigare än dagens bokstäver och det beror på att skrivmaterialet var sten. Ca 3000 runskrifter är bevarade i vår tid och dessa är mestadels minnesstenar över döda och ibland handlar inskriptionerna om vikingafärder.
På de senare runstenarna var kors inristade, eftersom det var då kristendomen kom till vårt land.

1225-1526 var det fornsvenskans period. I och med kristendomens intåg slopades runorna och den latinska bokstavsskriften infördes. Spår av runsvenskan fanns emellertid fortfarande kvar i språket.
Bland det första man skrev på fornsvenska var landskapslagarna, de äldsta lagar vi har i landet.

Eftersom latin var till för de lärda och kyrkan var det i första hand präster, adelsmän och kungen som lärde sig att läsa de latinska orden. Man startade även latinska skolor vid klostren.
Under den yngre fornsvenska perioden var Hansan stor och det var en riklig invandring av tyska köpmän till Sverige, detta resulterade i att den yngre fornsvenskan fick många låneord från tyskan.

Perioden äldre nysvenska varade mellan 1526-1732. Under den perioden frigjorde sig Sverige ifrån Hansan, vilket till viss del hejdade inlåningen av tyska ord. I och med bibelöversättningarna på 1500-talet kom dock en ny våg av tyska låneord. Översättarna påverkades av språket i Luthers tyska bibelöversättning när de översatte bibeln.
Den största händelsen under denna tid var att den översatta bibeln kom ut till kyrkor över hela landet, tack vare boktryckarkonsten. Guds ord spred sig på svenska över hela landet. Kyrkan var mäktig under denna tid och bibelns formuleringar fanns på allas läppar.
Nationalismen växte sig stark på 1600-talet i samband med det 30 åriga kriget. Man ville åter använda sig av runsvenska ord.
Även under 1600-talet forsade de tyska låneorden in. Soldaterna som under det 30 åriga kriget tillbringade lång tid i Tyskland kom hem med tyska militära låneord.
Också Frankrike bidrog med många låneord under den här perioden. Frankrike spelade en stor roll politiskt och kulturellt och franska blev väldigt modernt.

Mellan 1732 och ca 1900 var det den yngre nysvenskans period.
Vid 1700-talets början hade läskunnigheten skjutit i höjden i landet, inte minst tackvare en kyrkolag som sa att prästerna skulle ansvara för att barn fick läsundervisning. I och med den ökande läskunnigheten kunde fler tillgodogöra sig språket.
Under 1700-talet strävade man efter att språket skulle förädlas, man ville skapa ett korrekt riksspråk utan vardagliga och dialektala ord och uttryck. Som svar på detta grundade Gustav ΙΙΙ den Svenska akademin i slutet av 1700-talet. Denna akademi skulle få svenskan att uppnå renhet, styrka och höghet. Akademin fick i uppgift att utarbeta en ordbok och en grammatik som landet skulle ”lyda” under. Man försvenskade stavningen på låneorden från franskan. År 1874 utkom den första upplagan av Svenska Akademins ordlista.
Inlåningen av franska ord fortsatte under hela 1700-talet och även in på 1800-talet, men i och med industrialiseringen blev den stora låneordsgivaren engelskan. Termer inom arbetsliv, affärsliv och sport samt ord för mat och kläder inlånades i en rask fart till svenskan under 1800-talet.
Under 1900-talet ökade inlåningstakten ytterliggare då elektroniken kom till oss.

Vi befinner oss nu i den nusvenska perioden som började ca 1900.
Den språkliga förändring som det svenska språket genomgått under 1900-talet beror mycket på den radikala samhällsomvandlingen. Industrialiseringen, de växande städerna, den förbättrade utbildningen, tekniken och demokratiseringen. Allt detta har självklart påverkat språket för vår tid.
Gränsen mellan skrift- och talspråk blev nu allt mindre, skriftspråksnära ord ersattes med mer vardagliga. Förenklandet och förkortandet meningar fortsatte man med ända in på 1960 talet, men därefter avstannade utvecklingen tvärt. Detta beror förmodligen på att om man förkortar meningar ännu mer blir meningarna väldigt hackiga.
Nu kom även det mer direkta och personliga talspråket man började dua varandra.

4. 1900-talssvenska
Under 1900-talet blev det svenska språket mer enhetligt.

Related posts